Suntuubi-palvelussa käytetään evästeitä. Palvelua käyttämällä hyväksyt evästeiden käytön. Lue lisää. OK

Praktisk information till sterbhus

Vad skall jag tänka på efter ett dödsfall?


Ett dödsfall för en nära och kär är alltid en svår upplevelse. Jag beklagar det skedda. Genom denna lilla informationsskrift vill jag underlätta de praktiska åtgärder som är nödvändiga men kanske svåra att tänka på i denna situation.


Praktiska åtgärder inför begravningen


Jag utgår från att ni har redan kommit överens om att er begravningsbyrå sköter det praktiska kring ordnande av begravningen och minnesstunden, varför jag inte dess mera tar upp de detaljerna.  



Nästa steg är att beställa en bouppteckning

En bouppteckning  skall enligt lag göras inom tre månader från dödsfallet. Skyldig att ordna bouppteckningen är den, som av praktiska skäl har enklast att sköta saken, oftast den efterlevande maken/makan eller någon av de ev. barnen, eller den släkting som är närmast eller bäst känner till den avlidnes situation. Det kan också vara en annan bekant eller t.o.m sociala  eller polisiära myndigheter om ingen annan finns som kan sköta saken.

Idén med bouppteckningen är att göra en förteckning över den avlidnes och den ev. äkta hälftens egendom för att skattemyndigheterna skall kunna göra en korrekt arvsskatteberäkning.

Det är viktigt att den som skall göra bouppteckningen kontaktas i god tid, gärna inom de två-tre första veckorna efter dödsfallet.

Som grund för bouppteckningen måste nämligen göras en släktutredning över den avlidne och om det inte finns direkta arvingar såsom barn eller barnbarn, kan utredningen omfatta alla släktingar fram till kusiner och ibland innehålla många tiotals familjer. I Finland kan denna utredning inte fås från en myndighet, utan grunduppgifterna insamlas från alla de församlingar som berörs. Om den avlidne bott på många orter kan uppgifter från ett tiotal församlingar krävas. Om ännu någon bor eller har bott i utlandet kan utredningen ta många månader i anspråk.

Denna utredning kan också beställas via magistraten, men även där samlas uppgifterna via de enskilda församlingarna.

Av denna orsak är det viktigt att ta kontakt med en sakkunnig i så god tid som möjligt.

Om dödsboet är omfattande eller släktutredningen tar tid finns det alltid möjlighet att erhålla förlängd tid för att förrätta bouppteckningen.  Den beviljas av skattebyrån och skall begäras före tre månader har gått sedan dödsfallet.

Den efterlevande makens/makans uppgifter tas med i bouppteckningen då skattebyrån annars inte kan uträkna den teoretiska giftorätten eller den del av boet som övergår eller förblir i den efterlevandes ägo utan arvsskatt.

Följande frågor vill den som förrättar bouppteckningen gärna ha av dödsbodelägarna redan på förhand, men senast på förrättningsdagen:

- uppgifter om ev. testamenten
- uppgift om ev. äktenskapsförord för gifta par
- tidigare bouppteckningar (tidigare avliden äkta hälft, eller oskiftat arv efter föräldrar t.ex)
- vilka konton hade den avlidne och efterlevande, i vilken bank
- hade den avlidne andra placeringar, såsom fonder och aktier
- ev. spar- och livförsäkringar (kom ihåg att anmäla dödsfallet till försäkringsbolaget )
- uppgifter på aktielokaler eller fastigheter (disponentintyg eller köpebrev/lagfartsintyg)
- registerutdrag på bilar, båtar och vapen
- värdefullare lösöre såsom konst och antika föremål
- skulder, både bank- och kreditkortsskulder men också fordringar på andra personer
- gåvor till barn eller barnbarn

Banken kräver en fullmakt av en dödsbodelägare för boupptecknaren  för att ge aktuella saldouppgifter för dödsdagen.

Såsom avdrag från arvsskatten kan åberopas alla kostnader för att sköta begravningen, så alla sådan  kvitton lönar det sig att spara och uppge till bouppteckningen, också då man själv ordnat bespisningen till minnesstunden. Också en uppskattning av gravstenens pris och gravering behövs.

Vidare kan alla räkningar, utställda på den avlidne, som vid tidpunkten för dödsfallet var obetalda upptas som en skuld. Det gäller vanligen ström och telefon, men kan vara också stora räkningar om det är fråga om en jordbrukare eller affärsidkare.

Kallelse till bouppteckningen skall göras i god tid och sker vanligen genom rekommenderat brev till var och en.

Den renskrivna  bouppteckningen undertecknas åtminstone av den som uppger uppgifterna och av de två ojäviga godemännen som uppgör bouppteckningen. Den skall inlämnas till skattebyrån inom en månad, så maximal normal tid för bouppteckningen är 3 + 1 månad.

Allt detta sköts i normala fall av den man anlitar för att sköta om bouppteckningen.


Testamente

Eventuella testamenten skall uppvisas för den som uppgör bouppteckningen. Lagen kräver därefter att de, vars rätt berörs av testamentet, skall få del av testamentet på et speciellt sätt, med två vittnen. Det är bäst att låta en fackman sköta också denna del.

Om någon nära arvinge inte finns, skall testamentet delges statskontoret.


Bankaffärer

Genom dödsfallet har alla fullmakter den avlidne ev. gett för sina bankaffärer upphört och bankkorten och internetbetalningar kan inte mera användas. Betalningstjänsten fungerar vanligen tills den avslutas.  Huvudregeln är att den avlidnes konton inte kan röras efter dödsfallet, om inte alla dödsbodelägare medverkar eller har gett sin egen fullmakt.

Undantag är klara kostnader för begravningen och för skötseln av den avlidnes hem och liknande. Det är då enbart fråga om att betala räkningar, inte att lyfta pengar. Sådana räkningar godkänner bankerna vanligen att någon av delägarna betalar från dödsboets konton.

Om det visar sig att delägarna är oense om kontonas skötsel är huvudregeln den, att den berörda banken stänger kontona tills klarhet har nåtts hur konflikten skall lösas.

Information om vad som hänt med kontona före dödsfallet kan bara alla delägare tillsammans erhålla. Vad som hänt efter  dödsfallet kan vem som helts av delägarna ensam få reda på. Delägarna måste intyga sitt släktskap genom släktutredning eller gjord bouppteckning.

Gemensamma konton

Det kan vara problematiskt med konton som öppnats som ett "eller"-konto eller som ett "och"-konto, d.v.s den avlidne eller den efterlevande eller den avlidne och den efterlevande. I båda fallen kommer hela dödsboet istället för den avlidne som kontoinnehavare.

Ett eller-konto kan fortsättningsvis användas av den efterlevande å ena sidan och arvingarna å andra sidan, men det kan vara bra för tydlighetens skull att ge nya fullmakter för varandra om det är möjligt. Ett ”och”-konto kan bara användas av alla gemensamt.

Arvs- och gåvoskatt

Kusiner  är de närmaste släktingar som inte ärver.

I övrigt går arvet så här:

1. barn, barnbarn (arvingar i rakt nedstigande led) fram till den första arvinge som lever
2. den avlidnes föräldrar
3. syskon
4. syskonbarn
5. far- och morföräldrar
6. mostrar, morbröder, fastrar, farbröder
7. staten

Äkta makar ärver inte varandra. De har istället giftorätt i varandras egendom. Undantag: barnlösa äkta makar ärver för sin livstid.
 
Arvsskatten fastställes i två grupper


I. arvlåtarens make, arvinge i rakt uppstigande eller nedstigande led, makes arvinge i rakt nedstigande led samt arvlåtarens trolovade i det fall den trolovade får bidrag som avses i 8 kap. 2 § i ärvdabalken, samt
II. annan släkting eller utomstående.

Arvsskattetabell finns under gruppen Skatt på denna sida.


Dödsboet efter bouppteckningen

Dödsboet förvaltas av alla delägare tillsammans. Ingen av delägarna har rätt att utan de andras tillstånd eller fullmakt sälja egendom, lyfta pengar från kontot eller göra andra handlingar som påverkar de andra delägarnas rättigheter.

Är delägarna överens, ger man ofta en fullmakt åt en av delägarna för att sköta de löpande bankaffärerna.

Dödsboet kan vara oskiftat flere år. Varje delägare har rätt att när som helst kräva ett skifte och alla delägare har givetvis rätt att veta vad som händer i boet och att få reda på hur kontona användes.

Avvittring och arvsskifte


När bouppteckningen är gjord står det delägarna fritt att avtala om arvsskifte. Avvittringen innebär att giftorätten för den efterlevande räknas ut. Detta skall alltid göras före ett skifte kan göras. Om alla delägare är myndiga, kan de tillsammans och frivilligt göra skiftet. Vid konflikt, eller om någon omyndig eller någon med intressebevakare ingår, måste alltid en skiftesman utses via magistraten eller tingsrätten.

Ingår bara lösöre i boet, kan skiftet vara enkelt uppgjort. I alla andra fall är det skäl att anlita en jurist för att vara säker på att lagfarts- och andra myndigheter godkänner skiftet som grund för nya anteckningar.

19.3.2010

Sidvisningar: 7613