Suntuubi-palvelussa käytetään evästeitä. Palvelua käyttämällä hyväksyt evästeiden käytön. Lue lisää. OK
HemFamiljen

Familj är inom sociologin en grupp av individer som förenas genom släktskap. Detta släktskap är ärftligt, men kan även utsträckas till att omfatta juridiskaförhållanden, som till exempel giftermålpartnerskap eller adoption.

Många menar att familjbegreppet endast omfattar blodsband, medan en del antropologer argumenterar för att blodsband bara ska förstås metaforiskt, eftersom det i många kulturer är andra kriterier än genetiska band som definierar familjförhållanden. Idag används begreppet också i ett utvidgat sammanhang för nära vänner eller kanske för inneboende. I kollektivboende pratar man ofta om "storfamiljen".

Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten.
— Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Etymologi

Ordet "familj" kommer från latinets familia, vilket inte alls hade samma innebörd då som idag. Med begreppet förstods ett romerskt hushåll, med den man som var herren i huset, "pater familias", hans fru, hans barn, slavar och boskap.

Familjens funktioner 

Familjen har både biologiska och sociala funktioner:

  • fortplantning, att producera efterlevande och säkerställa släktens fortlevnad.
  • socialisation, familjen ger barnen den grundläggande uppfostran och lär dem samhällets normer, vad som är rätt och fel, sant och falskt osv.

Inom den biologiska systematiken är en familj, en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.

Inom den botaniska nomenklaturen slutar de vetenskapliga namnen på familjer med ändelsen -aceae (även om sju klassiska familjers gamla namn fortfarande kan accepteras: Graminae=Poaceae, Compositae=Asteraceae, Palmae=Arecaceae, Labiatae=Lamiaceae, Guttiferae=Clusiaceae s.s., Cruciferae=Brassicaceae, och Umbelliferae=Apiaceae).

Kärnfamiljen står i motsats till storfamiljen. Ursprungstermen "Nuclear Family" finns belagd från 1924 (Oxford English Dictionary). Tidigare än dess var man av praktiska omständigheter ofta tvingade att leva samman i storfamiljer omfattande flera generationer, och med en bredare släktskara. Med kärnan menas då de som är närmast släkt med varandra, alltså barnen och deras biologiska föräldrar.

Kärnfamiljen har senare kommit att bli motsats till alla familjeformer där barnen inte lever tillsammans med båda sina biologiska föräldrar, till exempel ensamstående förälder med barn, styvfamiljen och stjärnfamiljen.

En styvfamilj är en familj där barn bor tillsammans med en av sina biologiska (eller adoptiv-) föräldrar och en annan vuxen, till exempel faderns nya fru som då kallasstyvmor eller moderns nye man som då kallas styvfar. I förhållande till styvföräldern kallas barnen styvbarn (styvdotter, styvson). Det är inte ovanligt att två omgifta föräldrar båda har barn från tidigare äktenskap eller förhållanden, varvid korsvisa styvrelationer uppträder.

Barn som har en förälder gemensam kallas halvsyskon (halvsyster, halvbror, styvsyster, styvbror). Detta kan de givetvis vara även utan att leva samman i en styvfamilj. Barn till halvsyskon kallas halvkusiner i förhållande till varandra.

Ordledet styv- är fornnordiskt och besläktat med stuv, stump, stympad, ofullständig. Många använder idag termen bonusbarn om sin partners barn från tidigare förhållanden. Det är emellertid en vidare term, eftersom den även omfattar barn till en sambo eller någon annan som man har ett fast förhållande med. Till bonusbarn finns det således inte alltid en juridisk koppling.[1] Modernare, vardagliga beteckningar för styvfar och styvmor är plast- eller bonusmamma respektive -pappa. Förledet plast- är dock relativt ovanligt rörande barnen.

Styvfamiljen skiljer sig från idén om kärnfamiljen i det att barnen inte lever tillsammans med sina båda biologiska föräldrar. Men båda formerna skiljer sig i sin tur frånstorfamiljer, kollektiv och andra famijeformer.

Bildligt används uttrycket styvmor om en mindre välvillig vårdarinna, speciellt i begreppet styvmoderlig som avser en mindre välvillig inställning i fråga om underhåll eller omvårdnad. Styvmorsviolen sägs ha fått sitt namn på grund av detta. Styvmodern porträtteras ofta som ond i sagor, exempelvis i SnövitAskungen och Hans och Greta.

Det har spekulerats i en evolutionär förklaring till styvföräldrars förmenta elakhet. En lejonhane som övertar en flock, dödar vanligen alla lejonungar, eftersom honorna då fortare blir brunstiga och kan bära hans egen avkomma. Detta beteende kallas inom zoologin infanticid, barnamord. Men en mänsklig styvförälder torde snarare gynna sina egna barn genom att låta dem växa upp i en större syskongemenskap.

(Hämtat från olika delar av Wikipedia)

13.3.10

Sidvisningar: 4807


©2017 Vi medelålders - suntuubi.com